Personlig assistans
Vad är personlig assistans?
För vad beviljas personlig assistans?
I vilken omfattning beviljas personlig assistans
Personlig assistans i förhållande till övriga tjänster och stödinsatser
Andra serviceformer i stället för personlig assistans
Vad är personlig assistans?
Personlig assistans är
- Nödvändig hjälp av en annan person för att klara av de funktioner som hör till normal livsföring, som personen skulle utföra själv, men som han eller hon på grund av sitt funktionshinder eller sin sjukdom inte klarar av.
- Hjälp som möjliggör ett självständigt liv för den gravt funktionshindrade personen .
- Service enligt handikappservicelagen, som en gravt funktionshindrad person har en subjektiv rätt till, förutsatt att han eller hon uppfyller kriterierna för beviljande av service.
För vad beviljas personlig assistans?
Personlig assistans gäller de sysslor som personen skulle utföra själv, men som han eller hon på grund av sitt funktionshinder eller sin sjukdom inte klarar av. Syftet med personlig assistans är att hjälpa den gravt funktionshindrade personen att gör sina egna val i hemmet och utanför hemmet:
- i de dagliga sysslorna
- i arbete och studier
- i fritidsaktiviteter
- i samhällelig verksamhet, och
- i upprätthållandet av sociala kontakter.
Med dagliga sysslor avses sådana sysslor som människorna utför i sitt liv antingen varje dag eller mer sällan, men ändå upprepade gånger med vissa tidsintervaller. Som dagliga sysslor betraktas således de sysslor som generellt hör till funktionerna i livet. Sådana är bland annat transporter och annan förflyttning, påklädning, skötsel av den personliga hygienen, tvättning och vård av kläder, städning och uträttande av ärenden. I bestämmelsen räknas till de dagliga sysslorna också deltagande i de dagliga sysslorna av de barn som den gravt funktionshindrade personen sköter eller har vårdnaden om.
Om behovet av hjälp och assistans i första hand grundar sig på omsorg, vård och tillsyn, bör behovet tillgodoses på annat sätt än genom personlig assistans. Sådan omsorg, vård och tillsyn, som avses i lagen, är åtminstone sådan vård och omsorg som i huvudsak ges på medicinska grunder eller sådan vård och omsorg som ges oberoende av personens funktionshinder eller sjukdom, exempelvis s.k. basvård.
I vilken omfattning beviljas personlig assistans?
I handikappservicelagen finns bestämmelser om i vilken omfattning personlig assistans ska beviljas 
. Bedömningen av hur omfattande assistansen ska vara hör nära samman med grundlagens bestämmelser som förskriver att var och en har rätt till oundgänglig omsorg, det vill säga den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv och att var och en ska tillförsäkras tillräcklig service.
Då man bedömer vilka tjänster som ska anses tillräckliga utgår man från en sådan nivå på tjänsterna som ger alla människor förutsättningar att fungera som fullvärdiga medlemmar i samhället. Att uppfylla förutsättningarna för ett människovärdigt liv förutsätter att även andra mänskliga behov än de grundläggande behoven uppfylls, och därför ska man också beakta hur man bemöter olika slag av sociala behov och gravt funktionshindrade personers möjlighet till självförverkligande.
Då man fastställer hur omfattande assistansen ska vara bör man först individuellt utreda hur mycket hjälp personen nödvändigtvis är i behov av. Då behovet av hjälp är utrett kan man övergå till att uppskatta hur många timmar som behövs för att täcka detta nödvändiga behov.
Serviceplanen är av central betydelse vid dimensioneringen av antalet nödvändiga timmar för personlig assistans. Då man gör upp en serviceplan är det skäl att uppskatta behovet av personlig assistans på alla livsområden. Som hjälp i detta arbete kan man använda olika slag av kartläggningsmetoder som mäter hjälpbehovet.
Gravt funktionshindrade personer som omfattas av serviceboende eller boendetjänster ska ordnas personlig assistans även när det gäller dagliga sysslor utanför hemmet, på det sätt som motsvarar deras behov av nödvändig hjälp.
Oberoende av hur den personliga assistansen ordnas, ska den gravt funktionshindrade personen själv få fatta beslut om vad, var, när och hur han eller hon får personlig assistans också för dagliga sysslor utanför hemmet och om vem som ger honom eller henne denna assistans.
Dagliga sysslor
Personlig assistans ska ordnas i de dagliga sysslorna i den utsträckning det är nödvändigt för den gravt funktionshindrade personen. Lagen känner inte till något maximalt timantal, utan man bör alltid utgå från personens individuella hjälpbehov.
Med dagliga sysslor avses sådana sysslor som människor utför i sitt liv antingen varje dag eller mer sällan, men ändå upprepade gånger med vissa tidsintervaller. Exempel på dagliga sysslor är sysslor som utförs dagligen i och utanför hemmet och som generellt hör till livet, så som
- förflyttning
- påklädning
- skötsel av personlig hygien
- klädvård och matförsörjning
- skötsel av hemmet
- butikbesök
- läkarbesök
- uträttande av andra ärenden
- deltagande i de dagliga sysslorna av de barn som den gravt funktionshindrade personen sköter eller har vårdnaden om (exempelvis att föra ett barn till daghem, att avhämta ett barn på daghem).
Arbete och studier
Personlig assistans ska ordnas i arbete och studier i den utsträckning det är nödvändigt för den gravt funktionshindrade personen. Lagen känner inte till något maximalt timantal, utan man bör alltid utgå från personens individuella hjälpbehov.
Personlig assistans i arbete och studier definieras enligt samma utgångspunkter som gäller för färdtjänster med stöd av handikappservicelagen och den gällande rättspraxis som gäller färdtjänster.
Med arbete avses dels verksamhet som baserar sig på ett anställningsförhållande, dels företagsverksamhet. Med studier avses sådana studier som leder till en examen eller ett yrke eller sådana studier som stärker en gravt funktionshindrad persons yrkesskicklighet och förbättrar hans eller hennes möjligheter att bli sysselsatt. Till sådana studier räknas också förberedande och rehabiliterande undervisning och handledning för funktionshindrade studerande. Personlig assistans för gravt funktionshindrade personer som studerar i gymnasier, yrkesläroanstalter eller högskolor ordnas med stöd av handikappservicelagen.
Det är möjligt att det finns behov att ordna personlig assistans även under semester- och arbetsresor utomlands.
Grundläggande utbildning
När det gäller grundläggande utbildning är det kommunens undervisningsväsende som ansvarar för personlig assistans. Handikappservicen har alltid en sekundär skyldighet att ordna personlig assistans, om exempelvis den assistans som ordnas av skolväsendet inte är tillräcklig eller lämplig.
Enligt lagen om grundläggande utbildning 
har elever med funktionshinder och andra elever i behov av särskilt stöd rätt att avgiftsfritt få de tolknings- och biträdestjänster som är en förutsättning för att de ska kunna delta i undervisningen. Den som ordnar undervisningen fattar beslut i ärendet. Assistansen kan ordnas antingen så att en enskild elev får en personlig assistent eller så att flera elever har en gemensam assistent.
Assistans som ges en skolelev kan även gälla exempelvis hjälp med läxorna efter skoldagens slut.
Fritidsaktiviteter, samhällelig verksamhet och upprätthållande av sociala kontakter
I fritidsaktiviteter, samhällelig verksamhet och upprätthållande av sociala kontakter (som upprätthållande av vänskaps- och släktförhållanden utanför hemmet) ska assistans ordnas minst 30 timmar i månaden, om inte ett lägre antal timmar räcker till för att trygga den gravt funktionshindrade personens nödvändiga behov av hjälp.
Det är fråga om ett minimiantal timmar, vid behov kan antalet timmar alltså vara högre. I specialfall kan timantalet också vara lägre än 30 timmar i månaden, men då ska kommunen utreda att den gravt funktionshindrade personen inte är i behov av ett högre timantal.
Personlig assistans i förhållande till andra tjänster och stödinsatser
Handikappservicelagen är primär i förhållande till lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda, men sekundär i förhållande till socialvårdslagen.
Vid behov är det möjligt att kombinera personlig assistans med tjänster och stödinsatser som avses i handikappservicelagen, socialvårdslagen eller lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Då man utreder servicebehovet och senast då man fattar beslut om servicen måste man individuellt bedöma med vilka metoder klientens servicebehov tillgodoses på bästa sätt.
Om man för en klient exempelvis ordnar serviceboende hemma, kan serviceboendet genomföras med hjälp av olika service- och stödinsatssystem. Ett serviceboende i enlighet med handikappservicelagen kan förslagsvis ordnas delvis genom personlig assistans och delvis med hjälp av närståendevård och hemvård. Därtill bör man bevilja personlig assistans för verksamhet utanför hemmet.
Det är även möjligt att ordna assistans i hemmet och utanför hemmet enbart i form av personlig assistans. När man bedömer vilken serviceform eller vilket sätt att ordna servicen som är mest ändamålsenlig ska man utgå från klientens bästa.
Om tjänsterna och stödinsatserna enligt handikappservicelagen inte är tillräckliga eller lämpliga för klienten, ska tjänsterna ordnas med stöd av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Bland annat serviceboende, familjevård och vård och tillsyn dygnet runt, som förutsätter krävande specialkompetens på många områden för att motsvara individuella behov hos personer med utvecklingsstörning, ska ordnas med stöd av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda.
Andra serviceformer i stället för personlig assistans
Ett av syftena med den reviderade handikappservicelagen har varit att göra en skillnad mellan assistans och vård. Enligt handikappservicelagen har kommunen inte särskild skyndighet att ordna personlig assistans om tillräcklig omsorg om den gravt funktionshindrade personen inte kan tryggas genom åtgärder inom den öppna vården.
Detta gäller situationer där den gravt funktionshindrade personen är i behov av tjänster som förutsätter krävande specialkompetens på många områden och sjukvårdsliknande vård dygnet runt. Bestämmelsen gäller även de situationer då det är motiverat att personen redan med avseende på sitt service- och vårdbehov är intagen på institution .
Enligt social- och hälsovårdsutskottets ställningstagande bör även gravt funktionshindrade personer på institution ha möjligheter att upprätthålla sina sociala kontakter och delta i samhället. Trots att personlig assistans inte är en lämplig serviceform, bör servicen ändå ordnas på något adekvat sätt.
Juha-Pekka Konttinen, jurist
Vammaisten ihmisoikeuskeskus VIKE
Källor:
ShUB 32/2008 rd. Social- och hälsovårdsutskottets betänkande. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om service och stöd på grund av handikapp samt 4 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården
Ahola, Sanna & Konttinen, Juha-Pekka 2009. Uudistuva vammaispalvelulaki - oikeus henkilökohtaiseen apuun muuttuu. Assistentti.infon julkaisuja: INFO-sarja nro 6. (Den reviderade lagen om service och stöd på grund av handikapp: Rätten till personlig assistans stärks, svensk översättning producerad i samarbete med Juridiskt ombud i Svenskfinland inom handikappområdet, 2010).
Räty, Tapio. Vammaispalvelut. Vammaispalvelujen soveltamiskäytäntö. Kynnys ry. 2010.
RP 166/2008. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om service och stöd på grund av handikapp samt 4 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården.
STM kommuninfo 4/2009. Ändringar av handikappservicelagen fr.o.m. 1.9.2009.