A. Grundläggande kunskap om den goda praktiken
B. Genomförandet av den goda praktiken
C. Utvärdering av praktiken
D. Utvecklingen av den goda praktiken
E. Kontaktinformationen
F. Källorna
A. Grundläggande kunskap om den goda praktiken
Ämnesområde: brottslighet och våld
Typ: förebyggande verksamhet
tidigt stöd och ingripande
korrigerande arbete/rehabiliterande
Uppkommit som en del av: den grundläggande verksamheten
Nyckelord: medling, våld i nära relationer, våld i parförhållanden, familjevåld, reparativ rättvisa, frivillighet, förtrolighet, nära relationer och servicehandledning.
God praktik i ett nötskal:
Medlingen vid våld i nära relationer bygger på lagen om medling vid brott och i vissa tvister (1015/2005). Vid medlingen behandlas ett brott som skett i en nära relation, hur brottet kan gottgöras och förutsättningarna för en framtid utan våld. Medlingen utgör en del av det hjälpande nätverket som motverkar våld. Servicehandledning förekommer i processens alla skeden. God praktik som gäller medling vid våld i nära relationer förankras genom utbildning och handledning för frivilliga medlare och anställda vid medlingsbyråerna.
B. Genomförandet av den goda praktiken
Vilka aktörer, resurser och processer behövs?
Medling vid våld i nära relationer grundar sig på principerna om reparativ rättvisa och ett dialogiskt arbetssätt, och arbetet genomförs vid medlingsbyråerna. Medlingen är en del av det hjälpande nätverket som syftar till att motverka våld. Yrkespersonalen vid medlingsbyråerna deltar i lokala samarbetsgrupper för våld i nära relationer.
Medlingen är avgiftsfri, konfidentiell, opartisk och frivillig. Medlingen utgår från parternas behov och rätt vid behandlingen av ett ärende som gäller dem själva. Vid våld i nära relationer sköts medlingen alltid av ett medlarpar, och endast sådana frivilliga personer som fått särskild utbildning för uppgiften eller medlingsbyråns yrkespersonal kan komma i fråga.
Medlingsbyråerna ansvarar för rekryteringen och utbildningen av medlare. Som stöd för en nationellt enhetlig rekryteringsprocess tillämpas en intervjublankett (bilaga 1). Av dem som väljs ut för uppgiften krävs att de gått en grundkurs, att de har erfarenhet av medling, att de är motiverade att arbeta med människorelationer och att de allmänt lämpar sig för att sköta medling i fall som gäller våld i nära relationer.
Enligt lagen om medling får initiativ till medling vid våld i nära relationer endast tas av polisen eller åklagaren. Medling vid våld i nära relationer kan inte ske mer än en gång mellan samma parter. Med nära relationer avses nuvarande och tidigare parförhållanden, nära släkt- och familjeförhållanden och motsvarande nära människorelationer.
Bifogat finns ett schema över medlingsprocessen vid våld i nära relationer (bilaga 2).
Yrkespersonalen vid medlingsbyrån gör en inledande utredning utgående från initiativet till medling. Bifogat finns ett exempel på en begäran om kontakt (bilaga 3). Om parterna uttrycker sitt samtycke till medlingen, ordnas först separata möten med parterna. Vid dessa separata möten kartläggs parternas situation och den nära relationen och resurserna för behandling av ärendet. Dessutom säkerställs frivilligheten att delta i medlingen och utreds den misstänktes beredskap att ta ansvar för sin gärning. Efter de separata mötena görs en bedömning av om medlingen kan gå vidare till ett gemensamt möte.
Det gemensamma mötet, dvs. den egentliga förhandlingen, ordnas tidigast en vecka efter de separata mötena. Möten ordnas så att möjligast låga kostnader uppstår för parterna. Parterna möts med hjälp av medlarna för att diskutera brottet, dess följder och vad som borde göras. Medlarna är då opartiska facilitatorer. Vid behov ordnas flera möten. Om ett avtal nås, kan en uppföljningstid antecknas i avtalet speciellt som stöd för förändringen i riktning mot ett liv utan våld. Information om medlingens gång ges till polisen och/eller åklagaren efter att medlingen är avslutad, oberoende av uppföljningstiden.
Parterna i medlingen styrs till den lokala service som de behöver. Vid behöv görs en barnskyddsanmälan. Under hela processen bedömer man om ärendet lämpar sig för medling, och parterna ska förbinda sig till ett liv utan våld också under processen. Parternas behov och mål påverkar medlingsprocessen och de har rätt att återta sitt samtycke i alla skeden av processen.
De frivilliga personer som sköter medlingen i fall som gäller våld i nära relationer ska ges handledning så att medlingens kvalitet ska kunna tryggas och så att medlarna ska orka i sitt arbete och utvecklas. I personalresurserna ska man beakta att medlingsprocessen vid våld i nära relationer är långvarig och mångformig. Högklassig handledning kräver fortbildning för yrkespersonalen och kollegiala möten. De frivilliga medlarna ska förbinda sig att delta i handledningen, att på annat sätt upprätthålla och utveckla kompetensen och att ta emot råd och stöd av yrkespersonalen.
Hur ska god praktik spridas och förankras?
God praktik som gäller medling vid våld i nära relationer sprids och förankras genom utbildning och handledning för medlare och yrkespersonal. Medlarutbildningen består av en del som går ut på att lära sig grundläggande kunskap, en del där denna kunskap stärks och en fördjupad del. Utbildningen motsvarar till sin omfattning fem studiepoäng inom de valfria studierna vid yrkeshögskolor. Utbildningen planeras och genomförs i samarbete mellan regionalförvaltningsverken, THL och medlingsbyråerna. Medlingsbyråerna ordnar utbildning efter eget behov antingen i egen regi eller i regionala samarbetsgrupper.
I utbildningen behandlas våld i nära relationer som fenomen, särdrag i medlingen vid våld i nära relationer och anknytande lagstiftning, offrets ställning och servicenätverket inom arbetet med att motverka våld samt reparativ rättvisa och dialog framför allt vid medling i fall som gäller våld i nära relationer. Dessa teman behandlas ur olika perspektiv under föreläsningar och genom praktiska övningar. De frivilliga medlarna deltar dessutom i grupphandledning där de reflekterar vad de lärt sig och hur de lämpar sig som medlare vid våld i nära relationer. Detta sker med hjälp av inlärningsdagböcker, uppgifter och gruppsamtal. De frivilliga medlarna reflekterar och behandlar också sin egen människouppfattning och sina egna attityder samt eventuella motkänslor som gäller medling vid våld i nära relationer.
Förutom genom utbildning av frivilliga medlare sprids och förankras god praktik också genom riksomfattande utbildning och gemensamma träffar för yrkespersonalen.
C. Utvärdering av god praktik
Hurdan kunskap finns det om hur denna praktik fungerar och vilken effekt den har?
- professionell kunskap
- klientens/brukarnas kunskap
- forskarens/utvärderarens kunskap
Hur har denna kunskap samlats in och vad visar den?
Forskarna Aune Flinck, Juhani Iivari, Saija Sambou och Erika Uotila har i sin forskning samlat in information med hjälp av frågeformulär och intervjuat parter i medling, medlare, anställda vid medlingsbyråer, poliser och åklagare. Dessutom har avtal om medling analyserats.
Feedback har samlats in av deltagarna i den riksomfattande utbildningen för medlare vid våld i nära relationer som genomfördes som pilotförsök år 2008–2010. Utvecklingsuppgifterna i medlarutbildningen har också bedömts år 2008–2010. Utbildningen arrangerades av Stakes/THL och medlingsbyråerna i Finland.
Den årliga sammanställningen av uppgifter om medling vid brott ger statistiska uppgifter om den medling som sker i fall som gäller våld i nära relationer i Finland.
I samband med den europeiska tävlingen i brottsförebyggande arbete utvärderade rådet för brottsförebyggande den medling som sker vid våld i nära relationer i Finland. THL deltog i tävlingen år 2010 med det ovan nämnda pilotförsöket som gällde utbildning. Projektet kom på andra plats i den finländska deltävlingen.
Forskningsresultat
Ett sådant medlingsförfarande som beaktar särdragen i fall med våld i nära relationer och de utmärkande dragen i varje enskilt fall kan enligt undersökningarna betraktas som effektiv intervention för att hjälpa parterna. Separata möten är viktiga för att medlingen ska lyckas.
Medling lämpar sig inte i alla de fall som gäller våld i nära relationer och inte heller för alla parter.
Forskningsresultatet visar att man i allmänhet håller fast vid de överenskommelser som nåtts vid medlingen, och att parterna förbinder sig till avtalen. Verksamheten i hela servicekedjan är avgörande för att medlingen ska lyckas i sådana fall som gäller våld i nära relationer. I samarbete mellan klienten, medlaren och den service som syftar till att hjälpa inleds en förändring som till exempel innebär att man ska komma ut ur ett förhållande som präglas av våld, att offret ska kunna gå vidare eller att man ska hitta en framtid utan våld.
Forskningsresultatet visar att mekanismerna för en misslyckad medling kan vara kopplade till det inledande skedet av medlingen, till exempel att informationen är felaktig eller bristfällig eller att medlingen inletts vid fel tidpunkt eller påskyndats. Därför bör medlingen utvecklas så att uppföljningen av avtalet alltid diskuteras och att ett lämpligt sätt för uppföljning alltid väljs från fall till fall. Resultatet visar att avtalsuppföljningen gav målsäganden en större trygghet och garanterade målsägandens rättsskydd.
Utvärderingsundersökningen visade att parterna vid medling i fall som gäller våld i nära relationer hade de mest positiva erfarenheterna, bland annat av medlingens opartiskhet, behandlingen av psykiska skador och möjligheten att påverka medlingens slutresultat, och även att deras ärende hade uppfattats korrekt vid medlingen. Vid medling i fall som gäller våld i nära relationer har målsägande upplevt medlingen på ett mer positivt sätt och också upplevt en större nytta än de brottsmisstänkta.
D. Utvecklingen av den goda praktiken
Var har den utvecklats och prövats?
År 2001–2004 genomförde Förbundet för mödra- och skyddshem rf, Suomen Sovittelun Tuki ry och Våldtäktskriscentralen Tukinainen ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprojekt om bemötande av familjevåld vid medling. Dessutom genomförde Stakes en utvärderingsundersökning i anslutning till projektet. Helsingfors, Vanda, Tammerfors och Karleby stad var försökskommuner inom projektet för medling vid våld i nära relationer. Ortvalet påverkades av tidigare erfarenheter av medling och servicen vid skyddshem på orten.
Vid beredningen av lagen om medling (1015/2005) behandlades medling vid våld i nära relationer och dess förutsättningar i stor omfattning. Mer konkret har verksamhetspraxis begrundats som en del av det dagliga arbetet vid medlingsbyråerna och samarbetet mellan dem samt i anslutning till det riksomfattande pilotprojektet med utbildning för medlare i fall som gäller våld i nära relationer. Utvecklingsarbetet har samordnats av Stakes/THL.
Processbeskrivningen för god praktik bearbetades hösten 2010 i en särskild arbetsgrupp som bestod av en ansvarig medlingshandledare, en medlingshandledare och en socialarbetare från tre olika medlingsbyråer. Två medlingshandledare vid en fjärde medlingsbyrå har varit tutorer.
Vilka effekter kommer praktiken att ha?
I lagen om medling anges att endast polis- eller åklagarmyndigheten får ta initiativ till medling i fall som gäller våld i nära relationer. Vid lagberedningen konstaterades dessutom att man vid medlingen ska fästa särskild vikt vid parternas säkerhet och frivilliga deltagande. Lagstiftaren har således velat reglera medlingen vid våld i nära relationer mer noggrant än den övriga medlingen. Dessutom har en del av åklagarna dryftat kompetensen och lämpligheten hos frivilliga medlare vid medling som gäller våld i nära relationer.
Hur beaktas klienternas perspektiv?
Klientperspektivet har beaktats i utvärderingsundersökningar, se närmare under punkten Utvärdering av god praktik och Källor och länkar. Flera byråer samlar in feedback av klienterna som en del av uppföljningen av medlingsavtalen i fall som gäller våld i nära relationer. Denna feedback har ännu inte samlats in eller sammanställts systematiskt. En riksomfattande enkät om klienttillfredsställelsen, som också innefattar erfarenheten hos de klienter som deltagit i medling vid våld i nära relationer, genomförs nästa gång år 2012 och resultatet tillgodogörs vid utvecklingen av servicen och verksamheten.
E. Kontaktinformationen
Terhi Tuominen, Katja Vaahtera och Satu Liimatainen.
Joonas Kälvinmäki och Tarja Viitala har deltagit som tutorer.
Kontaktperson: Aune Flinck (fornamn.efternamn@thl.fi).
F. Källor och länkar
Flinck, Aune & Iivari, Juhani (2004): Lähisuhdeväkivalta sovittelussa. Tutkimus- ja kehittämishankkeen realistinen arviointi. Stakes, FinSoc Arviointiraportteja 5/2004. Helsinki.
Iivari, Juhani (2010): Oikeutta oikeuden varjossa. Rikossovittelun täytäntöönpanon arviointitutkimus. Raportti 5/2010. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos, Helsinki.
Sambou, Saija & Uotila, Erika (2010): Lähisuhdeväkivallan sovittelun haasteet. Oikeus (39); 2; s. 167–176.
www.rikoksentorjunta.fi/sv
www.stakes.fi/SV/tilastot/aiheittain/socialservice/medlingvidbrott.htm
(Publicerad 4.10.2011)