Till vilket område/vilka områden inom socialvården eller hälso- och sjukvården hör praktiken?
* Fortbildning i kritisk reflektion och sektoröverskridande mångprofessionellt arbete
En hurdan verksamhetsform är praktiken?
* att utveckla den professionella bedömnings- och samarbetsförmågan
Praktiken har uppstått som en del av:
* ett utvecklingsprojekt
Praktiken och dess användningsändamål i ett par meningar:
Skönlitteratur ger professionella en djupare inlevelse i missbruksrelaterade fenomen utgående från ett brukarperspektiv, men också i fall då människor aldrig sökt professionell hjälp. Man ser på missbruksproblemen både från barnperspektiv och med vuxnas ögon. I den ledda workshopen skapas ny kunskap om att upptäcka och bemöta både anhöriga och missbrukare. Kritisk reflektion hjälper att vidga bilden av hur professionella konstruerar problemen både på individplan och i samhället.
Deltagarna kan anmala sig genom allman annons eller genom att handplockas via inbjudan och ska komma från barnskyddet, missbrukarvården och psykiatrin. Moderatorernas uppgifter är, att stå för ramarna, utrymmet och tiden. Moderatorerna bör vara ett arbetspar, smågruppen skall bestå av tre till nio deltagare. Gruppen träffas fyra gånger och arbetar två till tre timmar, beroende på gruppens storlek. För att få de skriftliga uppgifterna av fallstudien skickade till alla gruppmedlemmar och moderatorn krävs e-post, men tillgång till ett elektroniskt inlärningsområde underlättar förmedlandet av texterna. För att spela in den andra träffen på video, behövs videokamera och möjlighet att titta på bandet under den tredje träffen.
Workshopen börjar med att moderatorerna sammankallar deltagarna, bestämmer datum och utrymme för träffarna. Moderatorerna skall förhandla om sin arbetsfördelning i förväg. Ifall paret inte är vana att samarbeta, är det bra att ena står för strukturen och den andra för processen. Arbetsparet bör också komma överens, hur de delar ledarskapet. Om de kan avbryta varandra öppet inför gruppen eller om de föredrar att göra det efter gruppträffarna.
Under den första träffen presenterar deltagarna sig för varandra och väljer en bok bland de rekommenderade. Ifall gruppen är större än fyra deltagare, rekommenderas att två deltagare läser samma bok. Grupperna delar in sig i smågrupper. Mellan den första och den andra träffen läser alla gruppdeltagare den bok de valt och skriver en reflektion över boken. Reflektionen skrivs ur ett personligt inlevelseperspektiv och skickas till de andra smågruppsmedlemmarna. Deltagarna i smågrupperna läser reflektionerna och skriver en personlig och professionell reflektion över reflektionen och skickar dem tillbaka till den som skrivit reflektionen. Slutligen skriver den som skrivit den första reflektionen om boken och fått två reflektioner om den, en slutkommentar där nya tankar och infallsvinklar som reflektionerna väckte summeras.
På den andra träffen, som videobandas, har alla deltagare läst varandras reflektioner och slutkommentarer. Gruppen går igenom böckerna och diskuterar tankar och känslor böckerna väckt. Hur har missbruket behandlats, blivit upptäckt och bemött i romanerna? Vad tänker deltagarna, att man kunde ha gjort annorlunda och vilka skulle följderna ha varit för romanfigurerna? Har gruppdeltagarna eventuellt erfarenheter av motsvarande situationer i sitt jobb eller i sitt privatliv?
Till den tredje träffen väljer moderatorerna vissa episoder från det första videoinspelade samtalet. Gruppen samtalar om vilken värde- och kunskapsgrund i deras resonemang och hur de påverkar gruppdiskussionen med sin närvaro, sina handlingar och sina förutfattade meningar. Och hur de skulle ha agerat om omständigheterna för gruppsamtalet varit annorlunda.
De tre första träffarna ordnas ganska tätt inpå varandra. Den fjärde träffen ordnas ca 3 månader efter den tredje träffen. Då samlas gruppen för att för det första utvärdera hur workshopen inverkat på deltagarnas sätt att resonera om missbruksproblem i familjer. För det andra diskuterar gruppmedlemmarna om hur de kunnat implementera eventuella nya insikter i det praktiska arbetet. Det tredje temat för diskussion är om egna och arbetsgivarens värderingar är i samklang med varandra. Om de inte är det, diskuteras hur deltagarna hanterar eventuella konflikter, som uppstår mellan deltagarnas personliga värderingar och organisationens målsättningar och förutsättningar att genomföra arbetet i praktiken.
Hur tänker man sprida och inarbeta den goda praktiken?
Moderatorerna behöver vara insatta i kritisk reflektion och vara vana att leda professionella grupper, t.ex. i handledning. Den goda praktiken kunde också tillämpas för att öka förståelsen för andra fenomen gällande hälsa och samhälle. T.ex. gällande invandrarfrågor, psykisk hälsa, cancersjukdomar eller andra allvarliga somatiska sjukdomar. Hjärn-, neurologiska och minnessjukdomar. Workshopen har presenterats i Talentia-tidningen i juni 2010. Workshopen kunde också presenteras på seminarier för professionella inom social- och hälsovård.
Hurdan kunskap om hur praktiken fungerar och vilken effekt den har har man samlat in?
* professionell kunskap
* forskarens/utvärderarens kunskap
Hur har kunskapen om hur praktiken fungerar och vilken effekt den har samlats in?
Kunskap om workshopen började samlas in i januari – februari 2009. Uppgiften att systematiskt reflektera över skönlitteratur ingick i en gruppledarutbildning inom FSKC:s missbruksprojekt 2008-2009. Gruppledarutbildningen ingår i en aktionsforskningsprocess, som fortgår. Workshopen har också provats som en metod i aktionsforskningsprocessen i ett svenskspråkigt tvärprofessionellt nätverk bestående av barnskydd, missbrukarvård, elevvård och vuxenpsykiatri i Helsingfors.
Workshopen har också provats i universitetsundervisning för studerande i socialt arbete. Fokusgruppintervjuer gjordes i de tre utbildningsgrupperna inom FSKC:s missbruksprojekt 2008-2009 och det tvärprofessionella nätverket i Helsingfors. Bl.a. fokusgruppintervjuerna utgör det empiriska materialet för forskningen. Analysen av det insamlade materialet har påbörjats. Materialet ingår i en doktorsavhandling, som handlar om reflexiv kunskapsproduktion i att upptäcka och bemöta missbruksproblem.
Vad visar kunskapen som samlats in om hur praktiken fungerar och vilken effekt den har?
Ur fokusgruppintervjuerna framgår, att alla tre grupper i projektet upplevde workshopen som inspirerande och givande. Gruppdeltagarna från barnskyddets familjearbete och skolkuratorerna tyckte att tröskeln till att bemöta missbruksproblem blivit lägre och att missbruksproblem känns mindre märkvärdiga. Deltagarna från missbrukarvården sade, att de blivit stärkta i sitt sätt att tänka om familjers missbruksproblem. Workshopen stärkte den egna yrkesidentiteten, som tidvis försvagas när man jobbar ensam med missbruksarbete t.ex. på hälsocentralen. Workshopen gav också mod till större flexibilitet i arbetet. Att t.ex. från missbrukarvården ta sig ut till skolan, i ett intensivare samarbete med skolkuratorn. I alla grupper betonade deltagarna det vilsamma tempots betydelse. Att ha tid att tänka och känna efter och att i en lugn atmosfär få dela egna och höra andras synpunkter.
Deltagarna som arbetade inom missbrukarvården betonade att arbetssättet stod i samklang med deras arbetsplats värderingar och målsättningar om att ge sig tid för reflektiva samtal i teamet. Några deltagare såg betoningen på ett klassperspektiv som en ny vinkling, andra betonade betydelsen av att reflektera över skillnaden mellan vuxen och barnperspektiv, vilken vidgar förståelsen för missbruksproblem. En effekt som nämndes, var medvetenheten om hur mycket starkare upplevelsen av bokens händelser var, då man själv läst boken, jämfört med att basera sina åsikter i gruppsamtalet endast på ett referat. Deltagarna a, att de efter workshopen tyckte att de lärt känna varandra bättre och kunde tänka sig att samarbeta i arbetet med familjer med missbruksproblem.
Till följd av en hurdan utvecklingsprocess har praktiken uppstått?
Workshopen ”Från fiktiva röster till reflektiva handlingar” uppstod inom tre olika utbildningsgrupper i Svenskfinland i samband med FSKC:s missbruksprojekt åren 2008-2009. I utbildningen lärde sig deltagarna att leda grupper för anhöriga till missbrukare. Övning utvecklades vidare i ett interprofessionellt svenskspråkigt professionellt nätverk i Helsingfors år 2010. Erfarenheten ingår i ett aktionsforskningsprojekt, som forskar i reflexiv kunskapsutveckling i att upptäcka och bemöta familjers missbruksproblem. Erfarenheterna från projektet bildar det empiriska materialet för en doktorsavhandling som beräknas bli färdig 2013-2014.
Vilka antaganden om effekterna av praktiken hade man?
Antagandet är, att när professionellas reflektionsförmåga förbättras stärks de i sin professionella roll. De lär sig också att reflektera över hur andra professioner med andra professionella förutsättningar resonerar, vilket förväntas förbättra samarbetsförmågan i mångprofessionellt och sektoröverskridande samarbete.
Hur har klienternas perspektiv beaktats vid planeringen och genomförandet av utvecklingsverksamheten?
Det skulle var intressant att ta med klienter/patienter eller brukare i nätverket, för att föra fram brukarperspektivet i de mångprofessionella sektoröverskridande dialogerna.
Katarina Fagerström, doktorand i socialt arbete vid Helsingfors universitet
Epost: fornamn.efternamn@helsinki.fi
På FSKC:s hemsida hittar man länken till THL sida om god praktik: www.fskc.fi
Referensuppgifter till de litteraturhänvisningar:
- Susanna Alakoski: Svinalängorna
- Susanna Alakoski: Håpas du trifs bra i fengelset
- Åsa Linderborg: Mig äger ingen
- Sofia Rapp Johansson: Silverfisken
- Sigge Eklund: Varulvsvalsen
- Anders Nyqvist: Hatet
- Lo Kauppi: Bergsprängardottern som exploderade
- Katerina Janouch: Anhörig
- Kjell Westö: Vådan av att vara Skrake
- Monica Fagerholm: Underbara kvinnor vid vatten
- Roddy Doyle: Kvinnan som gick in i dörrar
På finska:
- Markus Nummi: Karkkipäivä
- Kreetta Onkeli: Iloinen talo
- Juhani Seppänen: Selvästi juovuksissa
- Tuula-Liina Varis: Kilpikonna ja olkimarsalkka
- John Simon: Koneen ruhtinas
Facklitteratur för att genomföra workshopen ”Från fiktiva röster till reflektiva handlingar”:
Bardy, Marjatta (2007) Taiteen paluu arkeen.
Bardy, Marjatta & Haapalainen, Riikka & Isotalo, Marja & Korhonen, Pekka red. (2007) Taide keskellä elämää. Nykytaiteen museo Kiasman julkaisuja 106/2007, Like, 21-33.
Clark, Phillip G. (2006) What would a theory of interprofessional education look like? Some suggestions for developing a theoretical framework for teamwork training. Journal of Interprofessional Care. 20(6) 577-589
Fook, Jan & Gardner, Fiona (2007) Practising Critical Reflection. A Resourse Handbook. Open university press,New York.
Järvinen, Annikki & Poikela, Esa (2000) Työssä oppiminen – reflektiivistä ja kontekstuaalista. Aikuiskasvatus 4, 316 – 324.
Willumsen, Elisabeth (red.) (2009) Tverrprofesijonelt samarbeid I praksis og utdanning. Universitetsforlaget, Oslo.
(Beskrivningen publicerad 22.02.2011)