A. Grundläggande kunskap om den goda praktiken
B. Genomförandet av den goda praktiken
C. Utvärdering av praktiken
D. Utvecklingen av den goda praktiken
E. Kontaktinformationen
F. Källorna
A. Grundläggande kunskap om den goda praktiken
Till vilket område/vilka områden inom socialvården eller hälso- och sjukvården hör praktiken?
- Barn, ungdomar, familjer
- Alkohol och andra droger
En hurdan verksamhetsform är praktiken?
- förebyggande verksamhet
- tidigt stöd och ingripande
Praktiken har uppstått som en del av:
- den grundläggande verksamheten
Praktiken och dess användningsändamål i ett par meningar:
Det rusmedelsförebyggande arbete som Elämä On Parasta Huumetta ry - Livet Är Det Bästa Ruset rf förverkligar med Hubu® -metoden är interaktivt och bemötande och sker i de omgivningar där barn och unga är verksamma. Som stöd för diskussion används ett interaktivt röstningsystem, där anonym information samlas in av eleverna och därefter analyseras. Metoden har tre faser och genomförs tillsammans med skolan/beställaren (planering), eleverna (lektionerna) samt med deras föräldrar (föräldrakvällar).
B. Genomförandet av den goda praktiken
Aktörer
Beställande parten, oftast skolan. Målgruppen är skolelever och studerande (låg- och högstadier, gymnasier, yrkesskolor och -högskolor) eller t.ex. idrottsföreningar samt föräldrar som deltar i föräldrakvällarna. Metoden har visat sig vara fungerande även med specialgrupper, t.ex. hörselhandikappade elever och inom specialundervisningen.
Utbildarna är professionella inom rusmedels- och ungdomsarbete.
Resurser
Centrala resurser är själva metoden, arbetsredskapen som används för röstningen (bärbar dator, videoprojektor, de använda programmen, röstningssystemet), utbildarnas yrkeskunskap och en relevant rusmedelskännedom. Dessutom behövs ett passligt utrymme där arbetet kan utföras.
Processen
Arbetet verkställs i samarbete med beställaren, t.ex. skolans personal. Arbetet skräddarsys enligt specifika behov och varje åldersgrupps utvecklingsstadie tas i beaktande. Till helheten kan tilläggas en med Webropol gjord hälsoundersökning, med vars hjälp man kan på förhand kartlägga skolans situation och anpassa lektionerna till att bättre bemöta behovet.
Verksamheten i skolorna förverkligas sedan i smågrupper, där rekommendationen för gruppstorleken är 10-30 personer. Som Hubu® -metod anses verksamhet, där man interaktivt samlar och analyserar information tillsammans med eleverna. Denna information används som grund för diskussion och meningen är att få deltagarna att reflektera kring olika frågor via sin egen livssituation. Med hjälp av röstningen får även de tystaste i gruppen påverka och delta i den interaktiva processen. Centralt är att skapa en öppen atmosfär som stöder diskussion, där eleverna vågar föra fram sina åsikter och tankar.
Under lektionens gång reflekteras med hjälp av en videoprojektor frågor och svarsalternativ på tavlan. Ungdomarna röstar anonymt med fjärrkontrollen på det alternativ de önskar. Elevernas svarsresultat synliggörs sedan efter varje fråga. Efter frågorna och svarsresultaten förs en ledd diskussion kring temat med deltagarna.
Rusmedel behandlas främst från ett vardagligt perspektiv; familj, vänner, skola etc., istället för en direkt ämnesspecifik diskussion. På så sätt kommer man åt att diskutera utgående från de ungas egna upplevelser utan starka förhandsuppfattningar och predikan.
Gruppens svarsresultat sparas på datorn och beställaren kan få t.ex. ett årskursspecifikt sammandrag av resultaten. Dessutom möjliggör metoden, då samarbetet är långvarigt, att man kan följa utvecklingen i en viss skola eller på ett visst område på en längre tidsperiod. Till helheten hör också en föräldrakväll, där rusmedelsfrågor behandlas lösningsinriktat både på allmän nivå och genom de teman och resultat som kommit fram i arbetet med ungdomarna. Behovet av speciella åtgärder eller fortsatt arbete utvärderas tillsammans med kunden som en del av processen.
EOPH strävar efter att göra sitt rusmedelsförebyggande arbete som en långvarig helhet, som består av en hälsoundersökning, elevarbete och föräldrakväll. I den tredfasiga metoden är målet att förbinda förutom skolans personal och eleverna även föräldrarna till denna verksamhet.
Med den information som samlats med hjälp av metoden kan man snabbt reagera på förändringar i de ungas hälsovanor och attityder samt producera information som kan användas till fördel för hela målgruppen. Med hjälp av analys av den aktuella informationen kan man även definiera skyddande faktorer, känna igen möjliga riskfaktorer och finna sätt för att främja välmående och hälsa.
Hubu-schema (pdf 228,8 kb)
EOPH:s skolarbete med Hubu®-metoden (pdf 171,9 kb)
Hur tänker man sprida och inarbeta den goda praktiken?
Hubu® -metoden är redan en etablerad del av EOPH:s skolarbete. Den har utvecklats till ett medel för det rusmedelsförebyggande arbetet, men eftersom innehållet i metoden är lätt att bearbeta möjliggör det användningen av många olika teman inom denna metod. Hubu® -metoden har av EOPH använts vid behandling av teman som t.ex. penningspel och ungdomars doping användning.
Det är meningen att skolarbetet som görs med denna metod i framtiden skall utvidgas från regionalt (främst huvudstadsregionen) till riksomfattande verksamhet genom att utbilda samarbetspartners.
Hubu® -metodens namn är registrerat, varav den instans som använder namnet bör vara godkänd och skolad av EOPH. Det arbete som samarbetspartnerna gör bör fylla de krav på kvalitet som EOPH ställer på sitt eget arbete. Själva metoden är inte registrerad.
EOPH har strävat efter att bilda nätverk inom det rusmedelsförebyggande fältet och samtidigt försökt göra sina verksamhetsmodeller synliga.
C. Utvärdering av praktiken
Hurdan kunskap om hur praktiken fungerar och vilken effekt den har har man samlat in?
- professionell kunskap
- klientens/brukarens kunskap
- forskarens/utvärderarens kunskap
Hur har kunskapen om hur praktiken fungerar och vilken effekt den har samlats in?
1) Proffessionell kunskap har hittills samlats av utbildarna främst muntligt, men i fortsättningen är det meningen att dokumentera den mera systematiskt även i skriftlig form (intervju med utbildarna och personlig bedömning av metodens funktionalitet). Bedömning av funktionaliteten och utveckling av verksamheten är en central del av utbildarnas arbete.
Dessutom har verksamheten bedömts inom föreningen med Stakes kvalitetskriterier för preventivt alkohol- och drogarbete.
2) Kund-/användarinformation samlas in regelenligt via olika förfrågningar t.ex. mobil-, Webropol eller skriftliga förfrågningar av både elever och föräldrar. Med förfrågningarna strävar man efter att klargöra t.ex. kundbelåtenhet och upplevelser av att få ny kunskap samt åsikter angående om metoden lämpar sig för behandling av temat.
Därtill fås rak feedback av eleverna i den egentliga arbetssituationen.
3) EOPH:s skolarbete har evaluerats via RAY (Wennberg, Oosi, Alavuotunki & Soikkeli 2007).
Vad visar kunskapen som samlats in om hur praktiken fungerar och vilken effekt den har?
År 2007 bemöttes över 12 300 ungdomar, årligen ca 80 evenemang.
Enligt feedback som fåtts av målgruppen:
- 87 % av ungdomarna ansåg att behandlingen av temat med denna metod var intressant
- 73 % ansåg sig ha fått ny kunskap
Enligt feedback av föräldrarna har även de varit mycket nöjda med de klasspecifika diskussionerna och rapporteringen av dem.
Ett fortsatt samarbete med Pakilan yläaste har gett goda resultat med tanke på minskningen av tobaksrökning. Som exempel på märkbart resultat är en klar nedgång i elevernas rökande under åren 2000-2004. I Baggböle röker eleverna märkbart mindre jämfört med andra högstadier i huvudstadsregionen. Även om det uppnådda resultatet är lokalt kan det även nås i andra skolor. Baggböle modellen
RAY:s rapport (Wennberg, Oosi, Alavuotunki & Soikkeli 2007) lyfte fram som ett lyckat exempel på rusmedelsförebyggande arbete det arbete som görs i de ungas egna omgivningar med hjälp av interaktiva metoder.
D. Utvecklingen av den goda praktiken
Till följd av en hurdan utvecklingsprocess har praktiken uppstått?
År 2000 förverkligades med understöd av Universitets Apoteket ett pilotprojekt, där Voter (senare Hubu) metoden utvecklades till ett redskap för det rusmedelsförebyggande arbetet. Med hjälp av denna metod gjordes rusmedelsfostran interaktivt med oika grupper. Projektet genomfördes i Hakunilan yläaste samt i Tuomarilan koulu i Vanda. Till en början användes droginformationsbussen inom verksamheten.
Drogbussprojektet fick år 2001 understöd av RAY och med hjälp av det kunde verksamhet ordnas i skolor och olika publiksammanhang. Stommen för skolarbetet utformades av Voter (senare Hubu, från orden HuumeBussi) metoden.
Senare flyttades rusmedelslektionerna till skolornas klassutrymmen, eftersom bussen ansågs av praktiska skäl vara en svår omgivning, eftersom deltagarnas anonymitet inte kunde säkras i det trånga utrymmet. Användningen av bussen till rusmedelslektionerna övergavs helt år 2005.
Nuför tiden är Hubu-metoden en etablerad del av det rusmedelsförebyggande arbete som EOPH gör i skolorna.
Vilka antaganden om effekterna av praktiken hade man?
Utgångspunkten har varit delaktighet och interaktivt bemötande. Den unga bemöts som en aktiv aktör och expert i sitt eget liv. Målsättningen har varit att påverka de ungas handlingssätt och val genom att påverka den kunskap och de attityder de har angående rusmedel, utan att föreläsa uppifrån nedåt, överdriva eller avskräcka. Antagandet var att ärlig och interaktiv diskussion skulle fungera effektivare än sedvanlig upplysning. Dessutom antogs att möjligheten till anonymitet skulle underlätta behandlingen av ett svårt ämne. Röstningssystemets funktionalitet antogs ytterligare hålla deltagarnas intresse uppe.
Hur har klienternas perspektiv beaktats vid planeringen och genomförandet av utvecklingsverksamheten?
Eleverna har beaktats som aktiva aktörer, som själva har kunskap om sitt eget tänkande och sin egen handling samt en förmåga att diskutera konstruktivt om ämnet. Då helheten och frågorna planeras tas elevernas ålder och utvecklingsstadier i beaktande samt då det gäller andra stadiets studerande tas även i beaktande t.ex. studiernas inriktning.
Feedbacken strävar man efter att gå igenom regelbundet samt att utveckla verksamheten utgående från den.
Dessutom har ungdomarna tagits med i utvecklingsarbetet. Varikkotiimi, som består av 15 st frivilliga 13-18 åriga ungdomar plus ledarna, utvecklar nya verksamheter och konsulteras t.ex. angående frågornas funktionalitet.
Även den feedback som fås av föräldrarna tas i beaktande då verksamheten planeras.
E. Kontaktinformationen
Inka Silvennoinen
E-post: fornamn.efternamn@eoph.fi
F. Källorna
Pakilan malli - Baggböle modellen: mer information (på finska) I pdf (på finska)
Wennberg, Mikko & Oosi, Olli & Alavuotunki, Kaisa & Soikkeli, Markku (2007). RAY:n avustaman ehkäisevän päihdetyön nykytilan arviointi. Yleisestä tiedon jakamisesta vuorovaikutukseen ja kokemuksellisuuteen. Avustustoiminnan raportteja 17. RAY.
Mer information
EOPH:s webbsidor (på finska)
(Beskrivningen publicerad 17.7.2009)