A. Grundläggande kunskap om den goda praktiken
B. Genomförandet av den goda praktiken
C. Utvärdering av praktiken
D. Utvecklingen av den goda praktiken
E. Kontaktinformationen
F. Källorna
A. Grundläggande kunskap om den goda praktiken
Till vilket område/vilka områden inom socialvården eller hälso- och sjukvården hör praktiken?
- Barn, ungdomar, familjer
- Projekt och utvecklingsarbete
En hurdan verksamhetsform är praktiken?
- förebyggande verksamhet
- tidigt stöd och ingripande
- korrigerande arbete/rehabiliterande
Praktiken har uppstått som en del av:
Praktiken och dess användningsändamål i ett par meningar:
Processen med att etablera familjecenter som bestående verksamhet bestod av olika faser (se bilaga) och diskussioner med många olika aktörer. Processen innebar kartläggningar och konkretiseringar av nuläget samt konkretisering av de nya samarbetsformerna, ansvarsfördelningarna och resursallokeringen. Denna process resulterade i större kunskap om varandra och varandras arbete och ansvarsområden, och till formandet av ett avtal, vilket i sin tur både befäster och befrämjar en bättre samverkan.
B. Genomförandet av den goda praktiken
Aktörer, resurser och processen
Modellen utvecklades inom Svensk socialservice och i intensivt samarbete med olika sektorer och organisationer inom barn och familjearbete från den offentliga och den tredje sektorn.
Projektanslag möjliggjorde anställandet av en koordinator som samlade de olika aktörerna. De flesta av samarbetsparterna kom samman redan i början av projektet. Det visade sig att processen förutsatte en öppenhet för inkludering av nya parter och på detta sätt åstadkomma en heltäckande service. För att integrera aktörerna förutsattes en nyfikenhet, öppenhet och ett genuint intresse för samverkan. Konkret fördes processen strukturerat vidare med många månatliga samarbetsmöten. Koordinatorn hade en viktig roll som förmedlare av information samt i strukturering av processen. Man lärde känna varandra och varandras arbete och vilka begrepp och språk som olika aktörer använde.
Följande fas karaktäriserades av att skapa den gemensamma visionen om vad familjecentret kan och bör vara. Alla samarbetsparter var måna om att familjecenterverksamheten skall vara något bestående. Denna fas förutsatte en vilja att skapa något gemensamt och en förmåga att skapa visioner.
Därefter konkretiserades visionen. En avgörande faktor för att komma igång var en kompetensevaluering som koordinatorn genomförde tillsammans med FSKC. Kompetensevalueringen konkretiserade projektets målsättningar till en handlingsplan som styrgruppen godkände. Denna fas förutsatte av aktörerna en förmåga att se på familjecenterverksamheten som en helhet och inte bara utgående från sin egen bakgrundsorganisation.
För att familjecenterverksamheten skulle bli bestående behövdes det en institutionaliserad grund. För att klargöra alla aktörers avsikter och ansvarsområden gällande familjecenterverksamheten skrev alla parter en viljeyttring. Viljeyttringarna kom att ligga som grund för de diskussioner som föregick undertecknandet av avtalet för samverkan.
Viljeyttringarna från de andra aktörerna fungerade som underlag för att inom socialverket kunna visa på att de andra aktörerna har förbundit sig till verksamheten också i framtiden. Detta hade en avgörande roll för att säkerställa grundfinansieringen. Koordinatorn förde diskussioner med var och en av parterna enskilt, på styrgruppsmöten, konsulterade jurister och skisserade avtalet i sin slutliga form. Fortsatt projektfinansiering var nödvändig för att kunna ha en koordinator som ansvarar för den fortsatta processen.
Efter en process på totalt 2,5 år undertecknades avtalet för samverkan gällande Svenska familjecentret i Helsingfors och familjecentret invigdes. I avtalet beskrivs att ändamålet är att trygga samarbetet och utvecklingsarbetet som sker inom ramen för Svenska familjecentret i Helsingfors. I avtalet stipuleras om parternas andelar och ansvarsområden om hur det administrativa samarbetet, utvärderingen och marknadsföringen av familjecentret sker, samt en paragraf om hur man säger upp avtalet. Avtalet ät i kraft tills vidare.
Från och med början av år 2009 är familjecentret stadigvarande verksamhet. Fortsättningsvis är det viktigt at familjecenterverksamheten vidareutvecklas. I avtalet stipuleras att styrgruppen skall träffas åtminstone två gånger per år för att utvärdera och följa upp verksamheten. Detta innebär att processen i framtiden bildar en dynamisk process som framskrider spiralformigt från utvärdering, bearbetning och konkretisering, till utvärdering och nyformuleringar.
Hur tänker man sprida och inarbeta den goda praktiken?
Inom Helsingfors inarbetas modellen parallellt med vidareutvecklandet av familjecenterverksamheten. Inarbetandet förutsätter av aktörerna fortsättningsvis en öppenhet och vilja att vidareutvcekla och samlas kring familjecentret. Modellen sprids genom att modellen presenteras på bl.a. lärande forum. Modellen kan väl fungera som modell också för andra samverkansprojekt inom andra substansområden. Modellen lämpar sig särskilt väl för stora gränsöverskridande samverkansprojekt.
C. Utvärdering av praktiken
Hurdan kunskap om hur praktiken fungerar och vilken effekt den har har man samlat in?
Hur har kunskapen om hur praktiken fungerar och vilken effekt den har samlats in?
Utvärdering genomfördes dels som självutvärdering i samband med styr- och projektgruppsmöten. Information om familjers önskemål har samlats med en enkät under år 2007 och i dialog med familjerna som personalen kommit i kontakt med. Kompetensevaluering användes för att konkretisera det nya helhetsperspektivet. En processmodell utformades (bilaga). De olika aktörerna har deltagit i slutrapporteringen för familjecenterprojektet och där beskrivit samarbetet konkret. Avtalet har utvärderats på styrgruppens möten och på andra möten.
Vad visar kunskapen som samlats in om hur praktiken fungerar och vilken effekt den har?
Familjecentret har blivit stadigvarande verksamhet med fysiska utrymmen och två anställda.De olika aktörerna beskriver att samarbetet har blivit bättre, det egna verfksamhetområdet har blivit klarare och det finns ingen tävlan mellan de olika organsiationerna utan man har en mer holistisk syn och ser att man tillsammans jobbar för barnen och familjerna.
D. Utvecklingen av den goda praktiken
Till följd av en hurdan utvecklingsprocess har praktiken uppstått?
Processen har sin bakgrund i att man under 2000-talets kunde påvisa en ökning av barns psykiska illamående. Staten gjorde budgetreserveringar som kommunerna kunde söka för att utveckla det förebyggande barnskyddsarbete. Till följd av detta kunde man inom Helsingfors starta projektet Tidig identifikation av barn i riskzon (TIBIR 2003-2005).
TIBIR projektet och de pågående strukturförändringar inom Helsingfors stad lyfte fram det faktum att den svenska servicen för barn och familjer är splittrad på olika aktörer och att det är svårt att hitta den svenska service man just då behöver. Den svenskspråkig låg-tröskel service bestod av enskilda mer eller mindre oformella mötesplatser som sakande en kontinuitet och varaktighet. Ett svenskspråkigt familjecenter skulle svara på detta behov. För ändamålet ansöktes och beviljades projektanslag från Utvecklingsprojektet för det sociala området för projekten Etablering av svenskspråkigt familjecenter i Helsingfors 2005-2007, Familjecenter, preventivt och hälsobefrämjande arbete i Helsingfors – en mångprofessionell arbetsmodell 2007-2008.
Målsättningen för familjecentret var att samla det substanskunnande som finns, samt att koordinera och koncentrera de serviceformer som erbjuds de svenska familjerna i Helsingfors. Aktörerna har varit olika de olika sektorerna som jobbar med barnfamiljer (hälsovården, dagvården, socialservice, familjerådgivning, kulturcentralen samt utbildningsväsendet) samt församlingarna och tredje sektorn (Folkhälsan, Barnavårdsföreningen i Finland, Kalliolan setlementti) samt yrkeshögskolan Arcada.
Vilka antaganden om effekterna av praktiken hade man?
Antaganden om effekter av praktiken är att utan ett avtal som sträcker sig över projekttiden är det svårt att få samarbetet på hållbar grund. Genom avtalet upprätthålls samarbetet även när personal byts ut. Avtalet klargör parternas insats och minskar både tävlan och överlappningar av servicen.
Hur har klienternas perspektiv beaktats vid planeringen och genomförandet av utvecklingsverksamheten?
Familjerna är inte parter i partnerskapsavtalet. När det gäller utvecklandet av familjecenterverksamheten har familjernas önskemål och behov i mån av möjlighet beaktats i planeringen av verksamheten. Informationen har samlats med en enkät under år 2007 och i dialog med familjerna som personalen kommer i kontakt med.
E. Kontaktinformationen
Mia Montonen, Det finlandsscvenska kompetenscentret inom det sociala området,
fornamn.efternamn@fskc.fi
F. Källorna
Pelto-Huikko, A. & Säkäjärvi (2008). Onnistuvat opit -juurruttamishanke. Ulkoisen arvioinnin keskeiset tulokset (pdf 257,85 kt)
Heimo, E. & Oksanen, P. & Pusa, O. (2005) Strategista kumppanuutta Perhekeskus Pihapiirissä ja Pihapiirin kustannusanalyysi (pdf 934,09 kt)
Mer information
Exempel på samverkansavtal (Familjecentraler.se)
Utkastet till familjecenterprojektens slutrapport som kommer att publiceras under våren 2009 på www.fskc.fi
(Beskrivningen publicerad 25.3.2009)